50 Cent, fortfarande bra

 

50 Cent – Wait Until Tonight

Det finns en väldigt spridd misuppfattning om att 50 Cent inte skulle göra bra musik längre. Detta är inte sant. Inte bara har 50 haft ett ovanligt bra år*, han under hela sin karriär fortsatt göra bra musik. En sak som verkar ha ”skymt sikten”, som det heter, för detta är hans konsekventa vana att göra väldigt kalkylerade hit-försök, en vana som kan kännas störande i sig men som blivit mycket mer störande eftersom dessa försök faktiskt blivit kontinuerligt sämre. Efter den once-in-a-life-time-start som var Ja Må Hen Leva för ”vår generation”  är det talande att hans enda riktigt stora låt på senare år, I Get Money, inte alls försöker vara en Candy Shop nr 26** utan snarare verkade bli en mega-hit lika mkt till 50 Cents egna förvåning som alla andras.

Mellan dessa mer och mer misslyckade toppa-Tracks-försök***har dock Curtis Jackson hela tiden fyllt upp med riktigt bra låtar. Dels självklart i form av mixtapes men även, som nån-på-internet (antagligen noz, alltid en bra gissning) påpekat: Om du tar bort skiten så kan du få fram en helt fantastisk EP ur albumet The Massacre. Och as a matter of fact så gjorde jag just EXAKT en sån spotify-lista, VARSÅGODA🙂 (<–klicka!)

Hursomhelst, den här låten ovan, Wait Until Tonight, jag skulle kunna skriva nått utifrån den om hur 50 rappar om sex men jag hoppar direkt till min poäng: Jag tror 50 Cent är bättre på att actually ligga än han är på att rappa om att ligga och jag håller med om analysen som David Drake gör här (och vidareutvecklar här). Vilket  inte gör låten sämre på något sätt.

Men eftersom det är snart slut på året osv så tänker jag (w)rap this up med min favorit-låt med 50 Cent från 2011, där han rappar om det han är absolut bäst på att rappa om, nämligen allt han gjorde för att fixa cash innan han fixade cash genom att rappa. Varsågoda:

50 Cent – Sunday Morning (<– får inte till en sån där inbäddad spelare så ni får helt enkelt klicka o lyssna/ladda ner)

~

Notes:

* In terms of quality, inte kommersiell framgång. 50 Cent kommer aldrig bli en lika stor mainstream-artist igen, vilken inte alls är konstigt.

** däremot kan det argumenteras för att den försöker vara I’m A Hustla del II, en argumentation som åtminstone  Cassidy själv försökt föra.

*** Jag VET att Tracks inte finns längre, it was on purpose för att illustrera att 50 Cents strävan i sig är daterad; Efter att ha dominerat början av 00-talet spenderade han resten av det deceniett med att försöka göra om samma sak som om alla saker fortfarande var samma. Han försökte party like it was 1999, och med ”it” menar jag skivbranschen, ”rap-scenen” osv, när det i själva verket inte längre var 1999 ens när han slog igenom.

Etiketter: , , , , , , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: